Ord & begravningsfraser

A - B

Här har vi samlat lite olika fraser och ord som kanske kan vara lite svåra att ha koll på eller behöver lite mer förklaring till vad det egentligen innebär.

 

Arvskifte

Dokument där man listar upp vad var och en av arvingarna får som sin del av arvet. Ett arvskifte skall vara godkänt av alla arvingar för att gälla, men är annars ett inofficiellt dokument som ej behöver skickas in till Skatteverket. Oftast vill banken ha det för fördelningen ska gå rätt till. Finns enbart en arvinge upprättas inget sådant dokument.

Arvsskatt

Arvsskatt betalades förr enligt en tariff för värdet om man ärvt något, den avskaffades den 1/1-2005.

Aska

Stoftet efter en avliden som blir kvar efter en kremation. Merparten av askan består av skelettets ben, en mindre del kommer från kistan.

Askgrav

En liten skötselfri grav för aska, oftast med plats för två personer. En askgrav kan oftast inte förses med någon annan gravvård än den lilla namnplatta som hör till graven eller liggande gravsten i ett specifikt mått. Blommor och ljus placeras på särskilt angiven plats. Askgraven uppstod som ett mellanting mellan urngrav och den anonyma minneslunden.

Askurna

Eller kort och gott urna är ett förvaringskärl för askan efter en avliden. Normalt på 4,6 liter. Materialet i en askurna finns i två kategorier: förgängligt och oförgängligt. Förgängligt material bryts ned inom 15 år i jord. Oförgängliga är de urnor som inte bryts ner på väldigt länge om någonsin.

Avliden

En människa som inte längre lever. Synonymer till avliden är: insomnad, hädangången, bortgången m.fl.

Avsked

Den del i begravningsakten då släkt och vänner går fram till kistan och tar ett sista farväl av den avlidne. Vid avskedet kan man säga några ord tyst till den döde eller högt så att alla hör. I samband med avskedet läggs eventuell handbukett på eller vid kistan. Under avskedet kan det vara antingen tyst eller spelas musik.

Balsamering

Att balsamera innebär att preparera den dödes kropp, inre organ och blodbanor så att förruttnelsen förhindras. Detta av hygieniska skäl för att hindra den döda kroppen från förruttnelse innan begravningen. Balsameringen i Sverige är enklare med syfte att uppskjuta förruttnelsen snarare än att helt förhindra den. Oftast balsamerar vi i Sverige enbart personer som av någon anledning inte blir begravda inom den stipulerade 30-dagars perioden som lagen föreskriver, eller avlidna som ska transporteras långväga.

Barnbegravning

Ca 1% av de avlidna är under 18 år. Spädbarnets begravning skiljer sig från barn och ungdom genom att barnet ännu inte har egen bekantskapskrets. Barn och ungdomar sörjs av kamrater på dagis, lekis och skolan liksom av vänner i olika föreningar.

Begravning

De moment som leder till att en avliden person läggs i en grav. Begravningen kan indelas i följande moment: Bisättningen, begravningsceremonin (med eventuell minnesstund) samt gravsättningen.

Begravningen har ägt rum

Uttryck i dödsannonsen. Anledningen är ofta att efterlevande vill vara ostörda och därför inte satt ut dödsannonsen förrän begravningen är över. Läs även om begravning i enskildhet.

Begravning i annan ordning

Begravning då ceremonin följer en annan (religiös) ordning än Svenska Kyrkans ordning. 

Begravning i borgerlig ordning

Begravningsceremoni utan någon som helst religiös ordning. Se Borgerlig begravning.

Begravning i enskildhet

Uttrycket betyder att begravningsceremonin och eventuellt gravsättningen, sker endast med de närmaste närvarande. Uttrycket är idag synonymt med ”begravning i stillhet” och ”i kretsen av de närmaste”.

Begravning i stillhet

Läs om begravning i enskildhet. Uttrycket är idag synonymt med begravning i enskildhet eller begravning i kretsen av de närmaste. Begravning i stillhet användes förr när brottslingar och folk som begått självmord begravdes anonymt utanför kyrkogårdsmuren.

Begravning i Svenska Kyrkans ordning

Begravningsceremoni som följer Svenska Kyrkans ordning, som regleras i Svenska Kyrkans handbok. Ordning är precis som det låter ett fast upplägg eller ramverk för hur akten ska gå till, lite går att justera så som antalet psalmer och musikaliska inslag.

Begravningsakt

Synonymt med begravningsceremoni, oftast benämner man de religiösa begravningarna begravningsakt och de borgerliga begravningsceremoni.

Begravningsavgift

Avgift, eller skatt baserad på inkomsten, vi betalar för att få en gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats under en tid av 25 år, gravsättning, gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav, vissa transporter efter begravningen, med undantag av transport för gravsättning utanför ordinarie område. Kremering är även inkluderat i begravningsavgiften.

Begravningsbil

Specialanpassad bil som registrerats för transport av avlidna personer i kista eller på bår.

Begravningsbyrå

Ett företag för varor och tjänster i samband med någons död och begravning. Där du kan få hjälp med allt praktiskt som måste ordnas, iordningställandet av den döde, transporter, begravningsceremoni, minnesstund och gravsättning mm. Samt hanterar de administrativa, ekonomiska och juridiska uppgifterna.

Begravningsceremoni

Synonymt med ”begravningsakt”. Det tillfälle eller högtid då man tar avsked av den avlidne. 

Begravningsceremoniel

Den ordning som begravningsceremonin följer. Ordet används ibland i programkort eller minnesalbum för att beskriva själva begravningsakten.

Begravningsentreprenör

Person som arbetar på och äger en begravningsbyrå. Ibland används uttrycket slarvigt för anställda som på olika sätt förbereder och arbetar med begravningar, dessa kallas för begravningsrådgivare.

Begravningsförordningen

Förskrifter i Svensk lag ( SFS 1190:1147) som ansluter till Begravningslagen. I begravnings-förordningen detaljregleras frågor om gravbrev, gravdjup, delning av aska, medling vid tvister om kremering och gravsättning, krav på kista, tidsfrister, utförsel av stoft och aska från Sverige m.m. 

Begravningsförrättare

Samma sak som officiant.

Begravningsförsäkring

Vissa liv- och olycksfallsförsäkringar kan innehålla ett belopp som är avsett att användas till begravningen. Finns även en försäkring som tecknas via begravningsbyråerna när man lever och som faller ut till dödsboet alternativt genom förordnande direkt till begravningsbyrån, för att täcka begravningskostnaderna. Inte sällan får dödsboet ändå lägga till pengar för att täcka hela kostnaden.

Begravningsgudstjänst

Begravningsceremoni i Svenska Kyrkans ordning.

Begravningsgäster

Släktingar, vänner, bekanta m.fl. som förutom de närmast anhöriga kommit till begravningsceremonin och följer ibland också med på eventuell efterföljande minnesstund.

Begravningshjälp

Ekonomiskt bidrag för begravningskostnaderna. Idag avses med uttrycket oftast det bidrag som kommunen beviljar dödsbo som helt saknar tillgångar. I Helsingborgs kommun är den maximala summan för bistånd ett halvt prisbasbelopp. Summor som överstiger får beställaren betala själv.

Begravningskaffe

Minnesstund där det bjuds på kaffe med kakor och eller tårta. 

Begravningskapell

Lokal på begravningsplatsen som är avsedd för begravningsceremonier. Begravningskapellet tillhör oftast den kyrkliga församlingen eller kyrkogårdsförvaltningen. De flesta kapell upplåts för begravningar oavsett om ceremonin sker i Svenska Kyrkans ordning, annan religion eller borgerlig begravning. Att låna denna lokal för begravning ingår i begravningsavgiften och är betald via skatten som svensk medborgare.

Begravningskostnad

Kostnad förknippad med begravning. Såsom kista, urna, transporter, dekorationer på kistan och i kyrkan/kapellet, handbuketter, dödsannons, förtäring och andra minnesstundskostnader, sång- och musiksolister, begravningsbyråns arbetskostnader, gravsten bouppteckning och arvskifte. 

Begravningslagen

Begravningslagen (SFS 1990:1144) reglerar bl.a. samhällets skyldigheter att hålla begravningsplats, anmälan om dödsfall, gravsättning och kremering, flyttning av gravsatt stoft / aska, gravrätt mm. Se även Begravningsförordningen.

Begravningslokal

Lokal där en begravningsceremoni kan äga rum. En begravningsceremoni kan ta plats var som helst, om det inte väcker anstöt hos omgivningen. Oftast menar man en lokal inomhus, men det möter inget hinder att begravningen äger rum utomhus. Inom vissa religioner ställs vissa krav på lokalerna. En begravningsceremoni kan också förrättas ute på kyrkogården vid graven. En kyrklig begravning kan ske i annan lokal under förutsättning att officierande präst godkänner detta. Vid borgerlig begravning ställs inga formella krav på lokalen. Det innebär att begravningsceremonin kan ske i hemmet, i trädgården, vid stranden, i allmän samlingslokal mm. Det vanligaste är dock att utnyttja krematoriekapellen. Att en borgerlig begravning sker i religiös lokal är normalt inte naturligt men teoretiskt möjligt efter tillstånd från kyrkan och betalning. Frireligiösa begravningar sker ofta i frikyrkans egna lokaler, krematoriekapellen kan också användas även då.

Begravningsmetod

Synonymt med begravningsskick eller begravningsform.

Begravningsmusik

Musik som spelas vid begravningar. Inom Svenska Kyrkan finns ramar för vad som anses vara lämplig musik vid en begravningsgudstjänst och väljer man en begravning enligt deras ordning får detta respekteras. Det är prästen och kyrkomusikern som avgör vad som kan spelas eller sjungas, enligt personlig uppfattning. Om önskemålen om viss musik inte stämmer överens med kyrkans ordning, finns det alltid en möjlighet att förlägga icke kyrklig musik till eventuell minnesstund. En borgerlig begravning saknar bestämd ordning och är således är fullständigt fri till sin form. Det innebär exempelvis att anhöriga kan välja precis vilken musik som helst.

Begravningsordning

Med begravningsordning menas den ordning som begravningsceremonin följer. Vanligtvis talar man om tre olika ordningar: Svenska Kyrkans ordning, Annan ordning och Borgerlig ordning.

Begravningsplats

Område för förvaring av avlidnas kvarlevor, främst kyrkogård eller annat gravområde. En allmän begravningsplats är anordnad av församling inom Svenska Kyrkan eller kommunen. En enskild begravningsplats skiljer sig från allmän. Enskilda begravningsplatser får anordnas av trossamfund eller stiftelser som har fått tillstånd till det.

Begravningsprocession

Under högtidliga former följa den avlidne till graven, antingen till fots eller i följefordon efter kistan. Kistan bäres eller transporteras med hjälp av fordon.

Begravningspsalm

Psalm som spelas och sjungs på begravningar. Vanliga psalmer på begravningar är ”Härlig är jorden”, ”Blott en dag” m.fl.

Begravningsreferat

Referat från en begravning i synnerhet på dagstidningens familjesida. Upplysning om medverkande officianter, griftetal och ordning.

Begravningsritual

Synonymt med religiösa begravningsceremonier som följer en specifik ordning.

Begravningsrådgivare

Yrkesbenämning på begravningsbyråmedarbetare med uppgift att ta hand om de efterlevande samt att ge råd och ordna begravningsbeställningen, dvs kundmottagare eller beställningsmottagare. Se även representant.

Begravningsskick

Begravningsskick avser för det mesta olika gravskick och ibland olika typer av begravningsceremonier.

Begravningstal

Tal till den avlidne eller de efterlevande i samband med begravningen.

Begravningstid

Tidpunkten -dag, datum och tidpunkt- för begravningsceremonin.

Begravningstradition

Lokala eller religiösa rutiner för begravningar på en viss ort eller i en viss kultur.

Begravningståg

Synonymt med begravningsprocession.

Begravningsverksamhet

Olika åtgärder i samband med förvaltningen av begravningsplatser. Exempel på åtgärder är gravöppning, kremation, gravsättning, gravskötsel mm.

Bisättning

Att flytta den avlidne från ett bårhus till ett kapell eller kyrka i väntan på begravningen. I samband med bisättningen görs den döde i ordning, kammas, kläs, eventuellt sminkas och läggs i sin kista, så kallad svepning. Kistan med den avlidne sätts in i ett förvaringsrum: bisättningslokal.

Bisättning är alltså när man pysslar om och lägger den avlidne i kistan. Det sker givetvis med den yttersta respekten och med värdighet. Det går till på följande vis: vi hämtar kistan som valts ut och kör till bårhuset. Väl på bårhuset tvättar vi den avlidne om det behövs sedan klär vi på denne. Påklädningen kallas för svepning. Antingen med den avlidnes egna kläder som de anhöriga sett ut eller med svepskjorta som kistleverantören försett oss med. Sedan lägger vi ner den avlidne i kistan. Detta kallas för kistläggning. Ofta vill de anhöriga att någon liten personlig sak ska följa med i kistan inför den sista vilan, vilket går bra. Om den avlidne ska kremeras får man dock inte lägga ner saker med metall i då detta kan försätta kremationsugnarna ur funktion.

Om visning önskas i samband med bisättningen eller om de anhöriga vill ha visning i samband med begravningsceremonin så brukar vi även lägga på en liten aning makeup. Detta är givetvis inget måste. Ibland är det heller ingen bra idé att ha visning, speciellt inte om det gått mer än 14 dagar sedan dödsfallet men det bestämmer de anhöriga helt själv. Efter bisättning, svepning och kistläggning kör vi ut till bisättningslokal som tillhör den avlidnes församling. Där förvaras kistan med den avlidne fram tills begravningsceremonin. 

Bisättningen kan vi göra så fort vi fått kännedom om den avlidne och vart denne finns. Vi hör med bårhuset om den avlidne kan svepas och kistläggas. Om en avliden ska obduceras kan det ta lite tid innan dödsorsaken fastställts och då får vi vänta. Det går ändå utmärkt för de anhöriga att planera och boka själva begravningen under tiden. Vi hjälper dig gärna göra en personlig och vacker ceremoni, vi skräddarsyr lösningar efter dina och den avlidnes önskemål med värdighet. 

Bisättningsbärare

De bärare (oftast två) som krävs för att lyfta kistan i och ur bilen i samband med bisättningen.

Bisättningslokal

Lokal med kylmöjlighet, för förvaring av avlidna i kistor i väntan på begravningsceremoni eller gravsättning. Bisättningslokaler finns oftast i direkt anslutning till kyrkolokaler och begravningskapell.

Blomsterförteckning

Förteckning med avskrift av kort och band på kransar och sorgbuketter runt kistan under begravningsceremonin. Detta sätts in i minnesalbumet, fotografier följer sedan i samma ordning som förteckningen.

Blästrad text

Inskriptionsmetod på gravstenar där texten och ornamenten sandblästras in i stenen. 

Borgerlig begravning

Borgerlig begravning är en begravningsceremoni som inte styrs av något regelverk. Ceremonin är helt fri till sin form. Innehållet bestäms av de efterlevandes, eller den avlidnes önskan. Ceremonin kan innehålla religiösa inslag helt, delvis eller inte alls. I allmänhet menar man med begreppet borgerlig begravning en ickekyrklig begravningsceremoni. Borgerliga begravningar blir allt vanligare. 

Bortgången

Synonymt med död och avliden.

Bodelning

Uppdelning av gemensam och enskild egendom mellan makar eller sambor.

Borgerlig ordning

Se Borgerlig begravning eller Begravningsordning. 

Bouppgivare

Den som bestämmer tid och plats för bouppteckningsförrättningen och uppger de tillgångar och skulder som den avlidne lämnat efter sig.

Bouppteckning

Förteckning över tillgångar och skulder i dödsboet för dagen den avlidne gick bort. Bouppteckningen skall skickas in och registreras hos Skatteverket.

Bouppteckningsförrättning

Möte där dödsbodelägarna kallas för att gå igenom förutsättningarna för bouppteckningen.

Boutredning

Dödsbodelägarnas omhändertagande och avveckling av dödsboet, detta innebär att man betalar skulder, begär in fordringar, säger upp abonnemang osv.

Boutredningsman

Utomstående person från en begravningsbyrå/jurist/advokat, som i delägarnas ställe ta hand om förvaltningen av dödsboet.

Bovårdare

Ålderdomligt uttryck för anhörig som tar hand om det som brådskar efter dödsfallet, exempelvis tömma kylskåp och stoppa autogiron.

Bröstarvingar

Närmaste arvingar, barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv.

Bår

Äldre benämning på kistan med den avlidne i kyrkan eller kapellet. Där av bårhus. Numera betyder exempelvis sjukbår, som kan bäras och transportera sjuka, skadade och döda. 

Bårbil

Benämning på begravningsbil. Oftast som i första hand är avsedd för transport av avlidna på bår, exempelvis de bilar som används vid s.k. polishämtningar.

Bårhus

Lokal för omhändertagande av avlidna. Landstingen och kommunerna svarar för de flesta svenska bårhusen, oftast finns de på eller bredvid sjukhus. Dessa inrymmer kylrum för förvaring av döda, svepnings- och visnings-lokaler och i vissa fall utrymmen för obduktioner av de avlidna.

Bårhämtning

Att hämta den avlidne med bår. Bårhämtning sker oftast då den avlidne ska föras från dödsfallsplatsen, som kan vara i hemmet eller på vårdhemmet t.ex., till närmaste bårhus för förvaring i väntan på att kistläggning ska ske.

Bårkapell

Kapell som spänns över båren vid transport av avliden. Kapellet som skyddar båren för insyn, är oftast tillverkat av textilt- eller plastmaterial.

Bårlakan

Lakan som används vid transport av avlidna på bår. Lakanet läggs runt den avlidne.

Bårtransport

Biltransport av avliden på bår, se bårhämtning.

Bårtäcke

Vävd eller broderad textil som numera under begravningsceremonin läggs över kistan. Oftast används bårtäcket numera för att dölja en enklare kista. Vid lån av kyrkans bårtäcken får man inte lägga blommor på kistan, dock går detta bra vid lån av Evighetens Vilas eget täcke.

Bårvagn

Ställning på hjul avsedd för bårar som finns på Bårhusen. Bårvagnar används för att underlätta hanteringen av avlidna liggandes på bårbricka.

Bärare

Personer som bär kistan vid bisättning, transport, begravningsceremoni eller gravsättning.

Bärare vid begravning

De bärare som krävs för att kistan skall kunna bäras in i kyrkan eller kapellet samt ut ur detsamma i samband med begravningsceremonin. Dessa bärare bär också kistan med den avlidne till graven där de sänker ned den.

Bärarlag

De professionella bärare som i procession under begravningsceremonin, bär kistan med den döde ut ur kyrkan eller kapellet fram till graven och där sänker den.

Scroll to Top